Monday, May 15, 2017

Har skuldberget slutat växa?

I början av april publicerade Finansinspektionen sin årliga rapport om den svenska bolånemarknaden. I samband med det rapporterade de flesta medier om att amorteringskravet haft effekt och att hushållen nu lånar mindre. "Amorteringskravet dämpade lånesuget", hävdade till exempel SVT Nyheter.

Jag har inte haft tid att skriva om detta förrän nu, men tänkte göra några kommentarer. Följer man bara medierapporteringen så kan man nämligen få intrycket att skuldberget har slutat växa. Stämmer det? Så sent som för ett par veckor sedan visade ju SCB:s statistik att ökningstakten för hushållens skulder ökade igen i mars, och idag rapporteras det att bostadspriserna fortsatt öka trots amorteringskravet. Hur hänger det ihop?

För att förstå det behöver man bara läsa innantill i Finansinspektionens rapport. I den sammanfattning som de flesta journalister läser konstateras att den genomsnittliga skuldkvoten för nya bolån minskade något under 2016, från 406 till 402 procent (detta efter att ha ökat dramatiskt från ca 300 procent för bara några år sedan.) Ser man bara till snittet ser det alltså ut som en generell inbromsning av utlåningen. Men en mer rättvisande bild får man om man ser hur skuldkvoterna utvecklats i olika skikt av låntagare, som i det här digrammet:




Här framgår tydligt att utvecklingen faktiskt går åt två håll på samma gång: å ena sidan har andelen hushåll med riktigt extrema skuldkvoter (över 750%) minskat. Å andra sidan minskar även andelen hushåll med relativt låga skuldkvoter (under 300%), medan en växande andel har skuldkvoter på 450-750 procent, det vill säga långt över snittet för alla befintliga låntagare.

Om vi skulle ta bort de hushåll med lägst respektive högst skuldkvoter i diagrammet ovan så ser vi en väldigt tydligt trend: färre hushåll har skuldkvoter på 150-450 procent och fler har skuldkvoter på 450-750 procent. Och den trenden fortsatte under 2016, trots amorteringskrav och trots att uppgången på bostadsmarknaden dämpades något jämfört med året innan.

Skuldernas utveckling tycks helt enkelt följa samma mönster som uppgången på bostadsmarknaden: medan prisuppgången dämpats något i de allra mest överhettade områdena som Stockholms innerstad, så har den fortsatt i många andra delar av landet. Kontentan är att hushållens skuldberg fortsätter växa med oförminskad kraft, och kommer att fortsätta göra det så länge bostadsmarknaden ser ut som den gör och det nödvändiga byggandet finansieras via hushållens plånböcker.

I mars publicerades min bok Kasinolandet - bostadsbubblan och den nya svenska modellen. Köp i din favoritbokhandel, direkt från förlaget, eller på Bokus eller Adlibris

No comments:

Post a Comment