Tuesday, December 6, 2016

Vinsterna skjuter i höjden - då går det plötsligt att bygga i Stockholm!


Häromdagen skrev lokaltidningen om byggboomen längs linje 17. Totalt 2500 bostäder ska byggas i Skarpnäcks stadsdel, varav hälften i Kärrtorp. Några projekt är redan igång och flera väntas starta nästa år. Bland annat planerar Svenska bostäder att bygga 500 hyresrätter, men framförallt är det så klart bostadsrätter som byggs.

Den svenska byggboomen fortsätter alltså, och tydligen går det nu även att bygga bostäder i Stockholm. Totalt väntas över 40 000 bostäder påbörjas i länet de närmaste två åren. Den som följt de senaste årens bostadspolitiska debatt kanske förvånas av detta. De hinder för bostadsbyggandet som brukar lyftas fram i debatten finns ju kvar: Varken krångliga planregler, höga byggnormer, överklagande grannar eller oligopolet i byggbranschen har plötsligt försvunnit.

Är det kanske den rödgröna regeringens magiska trollspö som äntligen fått fart på byggande? Nej. Snarare Riksbankens. För om det är något som förklarar den pågående byggboomen så är det så klart Riksbankens kovändning för två år sedan, då oron för hushållens växande skuldsättning plötsligt övergavs till förmån för en extremt expansiv penningpolitik med negativa räntor.

Att efterfrågan på bostäder och finansieringen av byggandet är den faktor som betyder mest för takten i byggandet är ett faktum som tyvärr ofta glöms bort i den politiska debatten. Det var ju inte så att den borgerliga regering som tillträdde 1991 plötsligt införde massa krångliga regler och lagar som gjorde ett omöjligt att bygga, om någon nu trodde det. Det som hände var att statens generösa subventioner av avskaffades och bostadsbyggandet lämnades i marknadens händer. Följden blev att byggandet av hyresrätter nästan avstannade helt, samtidigt som en marknad för bostadsrätter på sikt växte fram.

Faktum är att Sveriges byggindustrier i en rapport själva kritiserat det överdrivna fokuset på plan- och byggregler i den politiska debatten. Statistiska analyser visar istället att hushållens förmögenhetsutveckling, förändringar i skattesystemet, räntenivåer, sysselsättning och byggkostnader är det som styr. Precis som man kan förvänta sig på en marknad alltså.


I byggboomens Skarpnäck har kvadratmeterpriserna ökat med upp till 50 procent på några år. Och nu vill både stora och små byggbolag bygga så mycket det bara går. Plötsligt ploppar det upp mer eller mindre spekulativa projekt som 63 enrummare i Bagarmossen för upp till 2,6 miljoner styck. Ett långtifrån optimalt utnyttjande av byggbar mark om du frågar mig, men entrepenören Besqab gör å andra sidan en hygglig vinst på sina projekt. Förra året var rörelsemarginalen 20%:

Så vad vill jag ha sagt med detta? För det första att vi kanske kan lugna oss med att kräva att miljö, hälsa och medborgarinflytande slaktas för att komma tillrätta med bostadsbristen. För det andra att vi snarast måste börja prata om hur vi kan få en hållbar finansiering för ett hållbart byggande. Om vi vill nå målet om 700 000 bostäder fram till 2025 med nuvarande system så krävs det uppenbarligen att hushållens skuldberg fortsätter att växa i rasande tempo. Med dagens ökningstakt på 230 miljarder om året skulle det innebära att vi ska låna motsvarande halva Sveriges BNP på tio år. Det är det nog ganska få som vill, bortsett från banker, byggherrar och mäklare.

Den 1 mars kommer min bok Kasinolandet - bostadsbubblan och den nya svenska modellen. Den går att förbeställa nu till rabatterat förlagspris direkt från förlaget via den här länken.

No comments:

Post a Comment