Tuesday, November 29, 2016

Är Donald Trump bra för världsfreden?


Om man får tro en del "antiimperialister" på vänsterkanten eller för den delen högerpopulister som Sverigedemokraternas Mikael Jansson så är Donald Trumps intåg i Vita Huset bra för världsfreden. Han vill ju minska spänningarna med Ryssland och stoppa stödet till rebeller i Syrien. Medan Obamas och Clintons utrikespolitik är en säker väg till ett tredje världskrig så ökar alltså Trump mänsklighetens chanser till överlevnad.

Jag har skrivit lite i Fria Tidningen om varför det här är nonsens, och tänkte utveckla min syn på det lite här. Av förklarliga skäl kretsar den svenska debatten och nyhetsrapporteringen mest kring Trumps relationer med Putin. Trumps samförståndspolitik med Putin skapar så klart oro bland USA:s allierade och inte minst de som råkar vara granne med Ryssland. Men analyserna är ofta löjligt ytliga, som den här i Dagens Nyheter:

Love is in the air?
Huruvida det finns någon slags personlig attraktion mellan Trump och Putin som två makthungriga machomän kan jag förstås inte uttala mig om. Men för den som tror att materialistiska förklaringar fortfarande är relevanta för att förstå utvecklingen i världen räcker det så klart inte. Den viktigaste anledningen till att Trump och delar av den konservativa eliten i USA (och Europa) söker ett närmande till Ryssland handlar om något betydligt mer banalt: att enas mot en gemensam fiende.

Nej, jag talar inte om Islamiska staten, även om det är den perfekta förevändningen för de i väst som vill sluta en allians med Putins Ryssland. I själva verket är Trump och hans gelikar besatta av en enda sak: Kinas växande ekonomi och inflytande på den globala arenan. Detta borde vara uppenbart för var och en som granskar deras uttalanden det senaste året lite närmare.

Inför valet lovade Trump inte bara att "stå upp mot Kina" och utan också att återgå till en mer konfrontativ linje mot Iran ("världens största sponsor av terrorism"). Att Iran och Kina pekas ut som huvudmotståndare är inte en slump. Som Trumps nationella säkerhetsrådgivare Mike Flynn påpekat får Kina 40% av sin energi från persiska viken, utan att ha behövt placera ut ett enda hangarfartyg där! Samtidigt som Kinas BNP inom något år väntas överstiga USA:s så garanterar USA den framtida supermaktsrivalens energisäkerhet utan att få något i utbyte. Till råga på allt invaderade man Irak och spenderade miljardtals dollar och tusentals liv - bara för att ge bort landets olja till Iran och IS istället!

Medan Obama med sin konfrontativa strategi drivit Ryssland och Kina i armarna på varandra enligt Mike Flynn, så är Trumpisternas mål snarare att söndra och härska bland USA:s rivaler: Låt EU och Ryssland tjafsa om sitt medan vi fokuserar på att kväsa Kinas växande makt i sin linda. Sluta fjanta runt i Syrien och fokusera på superskurkstaten Iran.

Jag undrar vad de så kallade antiimperialister som idag hyllar Trump kommer att säga om han gör allvar av sitt löfte att häva Obamas kärnergiavtal med Iran och införa nya sanktioner mot landet? Eller om han gör verklighet av sin plan att konfiskera Iraks olja som kompensation för befrielsen från Islamiska staten. Förmodligen kommer de vara ganska tysta. (Man kan alltid hoppas).

Andra kommer att vara desto gladare. Den gamla vanliga bomba-bomba-Iran-kören kommer så klart att jubla. Till och med frihandelsvänner kanske kan lära sig att älska Trump om han gör allvar av sin tuffa linje mot Kina. Det är väl trots allt på tiden att Kina öppnar upp sin ekonomi, avskaffar förkastliga importtullar och statliga subventioner till industrin - och om de inte klarar av att göra det själva kanske vi måste hjälpa dem lite på traven?

Lite handelskrig har väl ingen dött av?

Att förutspå framtiden är aldrig lätt, särskilt inte när man har att göra med oberäkneliga populister och den komplicerade maktbalans mellan Vita Huset och kongressen som råder i Washington. Men en gnutta materialism underlättar faktiskt ibland. De goda nyheterna är att USA under Trump knappast kommer att plötsligt dra sig tillbaka från sina "åtaganden" runt om i världen och lämna ett farligt maktvacuum, som en del fruktar. De dåliga är att Trumps strategi för att göra Amerika stort igen knappast kommer visa sig bra för världsfreden. Långt därifrån.